Bokrecensioner framstår ofta för den oinvigde som fullständigt obegripliga. Vad menar han, vad tycker han egentligen om boken? Vi ger här en förklaring till de vanligaste orden i en recension. Guiden kan med fördel även tillämpas på andra typer av recensioner.
Stilistik = Författaren kan stava.
Språklig nydanare = För dikter; författaren har hittat på ord för att det skall rimma. För skönlitteratur; Förstår inte riktigt alla ord själv.
Subtilt = Någon form av humor som jag inte förstår poängen i.
Tillför en ny dimension = Författaren lägger in avsnitt som inte har med handlingen att göra.
Historien har fler bottnar = Handlar om fler personer.
Väcker eftertanke = Förstår inte handlingen.
Nostalgisk skildring = Författaren tjatar fortfarande om sin barndom.
Originalitet = Så här dumt har ingen skrivit förut.
Självrannsakande = Egotrippat navelskåderi.
Strävar ständigt vidare = Snart kan han skriva begripligt.
Inträngande djup = Handlar om författarens pms- eller prostatabesvär.
Lovande debutant = Har lyckats få ihop 300 sidor utan alltför många stavfel.
Påträngande och obehaglig skildring = Författaren är fortfarande kvar på babystadiet.
Distinkt språk = Författaren använder bara substantiv och verb.
Värmande skildring = Sötsliskigt om författarens barn eller barnbarn.
Sällan skådat djup = Se ”väcker eftertanke”.
Ytlig = Boken kommer sälja bra.
Slarvigt skriven = Kommer bli en storsäljare.
Ytlig och slarvigt skriven = Släng er i väggen Mankell, Marklund och Guillou.
